sanmin.blogg.se

Snabba vändningar här i livet, från att varit "slacker" eller "stekare" eller vad ni vill kalla mig, kanske samhällsparasit, ni vet vad jag tycker iallafall, haha. Idag ringde ett konstigt telefon nummer som jag inte han svara på, slog då upp det o såg det var en viss människa som jag varit på arbetsintervju hos, ajdå tänkte jag hur kan man ringa o väcka en pokerstekare så tidigt som 09.00, låt mig vila till åtminstone 11.00. Iallafall ringde hon igen o sa att de ville så gärna ha mig men kunde inte exakt  säga ett anställningsdatum så hon skulle återkomma på måndag. Hmmm så som jag "horat" på detta ställe, i dec 07 var jag på första anställningsintervjun, kändes som jag totalt synade ner intervjuaren o var så kaxig mot min flickvän o sa till henne, -Ingen kan väl tacka nej till en sådan bra kille som mig, men tydligen var jag inte så bra som jag trodde för i feb. 08 ringde hon o sa: -din sopa du får aldrig jobb här. Haha med stark draghjälp från min supersöta flickvän som såg hur jag ville gräva min egen grav efter det samtalet, tog jag mig i kragen o spottade i nävarna. (Är inte livet lite underligt, det man inte får vill man ha o det man har vill man inte ha, nja den sista orden kanske är lite överdrivna, nu var det mycket pladder). Med nyvunnen kraft så såg jag bara hinder istället för möjligheter, min vandring har varit över djupa berg o nersänkta dalar men tillslut kunde de inte neka gurun från lugnvik, o jobbet är mitt. Hur ska nu detta gå? Från att ha fria arbetstider(sovmorgon), fritt liv o vara totolt osocial med omvärlden att börja gå upp på mornarna o prata med andra människor, omställningen blir nog gigantisk, klarar jag av den:). Ge eran syn på vad jag ska göra med livet, alla oseriösa svar ombedes ej svara.....

"Tårar märker man, men om hjärtat blöder - vem ser det?"